Som en ängel stod hon där!
Mimmi kom imorse som ett skänk från ovan för att hjälpa mig med bordet från bussen till kandidat. STORT TACK till henne!! Hade aldrig klarat det själv, isåfall hade det slutat med att jag lade mig ner i snön och skrek och sparkade som ett litet barn...
I söndags blev det en tur till Ikea som sagt. Två bord och stol blev inhandlat:) Men en kortis på ikea blir ju aldrig kort, framförallt inte för två vid namn Dahlberg och lågt blodsocker - då känns det som en evighet.
Sedan bjöds det på Indiskt och mina älskade kusiner Sara och Andrea var över med sina fäder för att hjälpa till.. :p
Igår, måndag, blev det en tripp till brors jobb för att ruinera mig vid inköp av ny telefon. Och efter det en fika med fader, och middag med mamma+familj, även morfar tittade förbi:)
Det var en intensiv helg men jag hann träffa de jag ville (förutom Amanda som blev sjuk) och nu kan saknaden lägga sig ett tag.
Bussresan upp gick bättre. Bekvämare säten och inga illaluktande människor, bara en gubbe som hade äcklig och jobbig hosta. Återigen blev jag räddad av min ipod!!
Glömde ju att berätta om den otroligt mysiga restaurangen vi var på innan konserten i lördags - Dell' atore på Skeppargatan. Liten, mysig lokal på två våningar. Bilder på kändisar på alla väggar (det låg en biograf väggivägg förut), bagaren står precis när man kommer upp för trappan och stämningen är väldigt familjär. Och maten är otroligt jättegod och inte så dyr :) Det rekommenderar jag skarpt till er som gillar Italienskt, ganska enkelt men åh så gott&mysigt!
Min kära bror Jesper hörde lite fel på vad jag sade innan konserten och vi kom då på den bästa av fantomsmärtor - en kvinna som har ont i skägget.. Vi hade iallafall himlans kul åt det...men vi heter ju också Dahlberg....
På tunnelbanan i mådags slog det mig - är det en oskriven regel att man ska se ut som sju svåra år när man färdas med SL? Har jag missat nåt? Visst man kanske inte behöver sitta och tokle och skratta för sig själv men man behöver inte se ut som att tåget körde över en innan man gick på det. Eller? När alla som satt runt mig i vagnen såg ut så så var jag ju bara tvungen att dra på ett, nästan överdrivet, leende. Skitkul! Folk verkar tro att man är från en annan planet. Sedan kommer jag på mig själv att lite halvt "sittdansa" när det kommer en bra låt på min obligatoriska resevän och då är det inte långt ifrån att jag börjar skratta bara i tanken på hur jag ser ut... Ja, jag kan ha jävligt roligt för mig själv - helst när ingen annan förstår vad det är jag har kul åt! :D Kanske som idag när jag bröt ihop i skratt för att min telefon ringt i nån minut innan mimmi frågar om jag inte ska svara - jag visste ju inte ens att det var min. (Kanske lite övertrött också)
Seminariet idag gick väl inte lika bra som jag trodde att det skulle göra, men nu är det över!
Tjafsat med informatik killen har vi gjort också - hans uppgifter är luddigare än luddigast och kommunikationen är likamed noll... Varför läser vi ens den här kursen undrar jag (och de andra)? Fjärde kursen nu som är nästan samma skrot och korn. Storytelling, marknadsföring, tjänstemarknadsföring och nu denna - vad är poängen?
I veckan sker också flytten, killen som bodde innan har flyttat ut och givit mig en fullmakt så jag kan flytta in när jag vill. Så imorn blir det till maxi för att fixa kartonger så jag kan börja packa och förhoppningsvis flytta redan på fredag. Vore skönt att göra det under helgen så man kan fixa i lugn och ro. Känns lite pirrigt att bo helt själv första gången, ska bli kul.
Fick oroväckande samtal av Åsa igår.. Nu är det verkligen dags för de två töserna att packa sina väskor och komma hem! De har ju faktiskt varit borta ganska länge nu och borde ha lärt sig nog. Och de måste ju faktiskt sprida sina nya kunskaper vidare, och det kan de ju inte göra där bortifrån heller. ;)
Det jag vill säga är att - JAG SAKNAR ER!!!
